Bilder från Göteborg, Stockholm, Helsingborg, Ängelholm och Öland - 2011.

Om det är några som följt mig från dagen jag föddes till nu, så är det mamma och pappa.
Jag har väl inte alltid varit perfekt, men de har alltid funnits där för mig och älskat mig för den jag är.
När de en gång för nästan 12 år sedan berättade för mig att jag skulle få ett syskon, trodde jag inte på dem.
Jag grät och sa "ni skojar va? Det gör ni va?", men det var inget skämt.
Jag var så lycklig. Sedan kom min lillasyster ut och jag var lyckligast i världen.
Sedan dess har jag haft en familj på 4 personer och jag ångrar inget jag gjort tillsammans med dem.

Alla dagar i Skåne, alla dagar vi gjort något kul, alla utomlandsresor, alla Sverigeresor, alla fotbollscuper, alla handbollscuper och alla minnen vi skapat tillsammans, det är sådant jag inte glömmer.
Vi har även gått igenom tuffa tider, men tillsammans har vi klarat det, för vi är oslagbara.
Det är nog inte många tonåringar som har en sådan bra kontakt med sin familj, som verkligen kan umgås med den som om de var ens bästavänner. De är faktiskt mina bästavänner, mamma, pappa och Ellen.
Jag kan verkligen prata med mina föräldrar om allting, till och med om hur kissenödig jag är.
Nej men vi är så himla tajta. Utan min familj är jag som en TV utan kanaler, som en fisk utan vatten eller som Magnus Uggla utan sina klockrena kommentarer, alltså ingenting.
Tanken av att förlora någon av dem får mig att gråta. När jag just nu skriver detta och kollar på bilderna, 
har jag tårar i ögonen. Jag kan verkligen inte förklara med ord hur mycket jag älskar dem, det går inte.
Jag är lyckligt lottad, jag är verkligen det (här tänkte jag skämta till det med att säga att min mamma heter Lotta, alltså "lyckligt LOTTAd, men det förstör la hela texten).
Jag saknar alla fina stunder vi haft tillsammans. Det är inte så att vi inte har några fina stunder tillsammans nu,
men de fina stunderna vi hittills har haft, har varit så bra att jag saknar det väldigt mycket.

Jag hoppas och vet att vi kommer skapa många fler minnen, som alltid kommer finnas kvar där.
Den dagen jag förlorar er, min älskade familj, den dagen har en del av mig dött.

Jag älskar er, så jävla mycket.